Därför byggde vi Veckopeng — historien bakom appen

Jag ska vara ärlig: jag hade inte planer på att bygga en app när det här började. Jag hade planer på att slippa göra ett Excel-ark.

Om du har följt Veckopeng på sistone har du kanske undrat vilka som står bakom. Det finns en god anledning till att vi inte har pratat så mycket om det — vi har varit upptagna med att bygga — men flera år in i projektet, och med tusentals familjer i Norden som nu använder appen, är det kanske dags. Det här är historien om hur det började, varför det fortfarande är gratis, och vart vi tänker ta det vidare.

Det började vid köksbordet

Det var en höstkväll. De äldsta barnen mina började bli gamla nog att vilja ha egna pengar. Frågan kom, som den gör: “Hur mycket får kompisarna i veckopeng?” Svaret var: jag har ingen aning. Hur mycket veckopeng ska en 7-åring egentligen få? Vad gör man med syskon i olika åldrar? Och vad händer när man glömmer en vecka?

Jag gjorde det alla programmerare gör när de har ett problem: jag öppnade Excel.

Det första försöket var ett kalkylark med namn och belopp. Det andra hade kolumner för sysslor. Det tredje hade formler för månadssummor. Efter sex veckor hade jag ett monster av ett ark som bara jag kunde navigera i, och som barnen inte hade någon relation till alls. Det fungerade för mig — men det lärde barnen ingenting, för de såg det aldrig. Mina egna föräldrar gjorde precis samma sak med ett litet anteckningsblock när jag var liten. Det är trettio år sedan, och vi står på samma punkt.

Jag tänkte: någon måste ha byggt en app för det här. Jag började leta.

Det fanns appar — men inte den vi ville ha

Här började det intressanta. Det fanns appar. Sverige har faktiskt en mogen kategori av veckopengsappar — Gimi (som en gång hette just “Veckopengen”), bankernas egna lösningar, och ett par mindre alternativ. Men nästan alla ville sälja något ovanpå själva familjeräkenskapen: ett bankkort, ett månadsabonnemang, en kortavgift. Eller så var de låsta till en specifik bank, så att bara den bankens kunder kunde använda dem.

Jag ville inte ha ett kort till barnen. Jag ville ha en enkel, gemensam huvudbok: lägg till barn, lägg till sysslor, betala ut, spara mot ett mål. Inget mer. Och jag tänkte, som så många utvecklare före mig: “Hur svårt kan det vara?”

Jag vet svaret nu. Det är svårt.

Två och ett halvt år av tyst byggande

Från första kodraden till den första stabila versionen som jag vågade låta andra använda — det tog ungefär två och ett halvt år. Det är betydligt längre än jag trodde.

Det finns många skäl. Jag har ett heltidsjobb. Jag har familj. Apputveckling är inget hobbyprojekt man fixar på kvällen — det kräver långa sammanhängande pass. Och det dyker alltid upp något nytt. Push-notiser som inte fungerar. Föräldrakonton som måste delas mellan två vuxna. Inloggning via magisk länk som måste fungera för 8-åringar utan lösenord. iOS som beter sig annorlunda än Android. En miljon små detaljer som inte är “apputveckling”, men som måste vara på plats innan någon vågar lita på appen med sina barn.

Sommaren då jag nästan gav upp byggde jag tre versioner av synkronisering mellan enheter, och ingenting fungerade ordentligt. I tre veckor skrev jag inte en kodrad. Jag öppnade editorn och stängde den igen. Det som fick mig tillbaka var att jag visade en prototyp för en kollega med tre barn. Hon sa: “När är den klar? Den behöver jag.” Det räckte för att ta mig igenom.

Noll i marknadsföringsbudget

När den första versionen kom ut hade jag en plan för marknadsföring. Den var enkel: ingen marknadsföring.

Det var inget ideologiskt beslut. Jag hade helt enkelt inga pengar till det. Inga investerare, ingen ängel, ingen budget för annonser. Appen låg tyst i App Store och Google Play i flera månader med kanske några dussin användare. Alla var vänner.

Sedan hände något oväntat. Folk började tipsa varandra. En förälder visade appen för en annan på fotbollsträningen, en bloggare skrev några rader, en tråd dök upp i ett föräldraforum. På några dagar gick nedladdningarna från en handfull om dagen till hundratals. Och därifrån har det vuxit stadigt.

Allt utan en enda krona spenderad på marknadsföring.

Det har varit både en välsignelse och en begränsning. Välsignelsen är att vi har kunnat fokusera på att bygga, inte på att sälja. Begränsningen är att tillväxten har varit organisk och långsam. Men jag tror kanske det är rätt. Familjeappar byggs på förtroende, och förtroende byggs inte med reklam.

Varför är den gratis?

Det här är det folk frågar oss om oftast. Och det är lite jobbigt att svara på, för det finns egentligen inget smart affärssvar. Det finns bara ett principiellt.

Den bästa familjeappen för svenska barn ska inte vara förbehållen dem som har råd att betala.

Jag växte upp i en familj där ekonomin ibland var knapp. Mina föräldrar hade inte prenumererat på en sådan här app. Det hade varit ännu en månadskostnad som känts dum att lägga på “något mamma kan göra i ett kalkylark”. Och jag vet att det finns många familjer i Sverige just nu som är i exakt den situationen.

Så vi tar inte betalt. Det betyder att föräldrar med tight ekonomi — precis de som mest behöver lära sina barn om pengar — kan använda appen gratis. Det är ingen marknadsföringsstrategi. Det är ett val.

Men hur tjänar ni pengar då?

Inte ännu. Det är det korta svaret.

Vi går runt på överskott från mitt eget jobb, i praktiken. Kostnaderna för att driva appen — servrar, App Store-avgifter, push-notiser — är låga nog att jag klarar dem utan att knäcka. Det är ingen hållbar modell i längden, och jag vet det. Men vi har tid innan vi måste ta det valet.

Det vi tittar på är ett möjligt banksamarbete i framtiden. Tanken är: en stor bank skulle kunna erbjuda integration med Veckopeng som en del av sitt familjeprodukt, och betala oss för tjänsten. Användaren skulle inte betala något extra. Det är den modell som känns mest i linje med principerna.

Det vi inte kommer att göra: ta in annonser. Sälja användardata. Införa abonnemang som låser grundläggande funktioner bakom en betalvägg. Det är röda linjer. Klarar vi inte att finansiera appen utan att korsa dem, lägger vi hellre ner den.

Vad har vi lärt oss?

Tre saker, främst:

Folk vill ha det enkelt, inte smart. Jag byggde första versionen full av avancerade funktioner — rollbaserad åtkomst, komplexa villkor för sysslor, överstyrningar. Folk använde knappt något av det. De ville ha: lägg till barn, lägg till sysslor, betala ut. Resten är brus.

Språk och kultur betyder mer än man tror. Att bygga en svensk app för svenska familjer — med rätt ord, rätt vanor och förståelse för hur Sverige faktiskt fungerar — har varit långt viktigare än jag trodde. Sverige är nästan helt kontantlöst; enligt Riksbankens betalningsrapport betalas bara runt tio procent av butiksköpen kontant. Veckopeng i sedlar är på väg ut, och en digital huvudbok känns naturlig. Lika viktigt: i Sverige glider man från veckopeng till månadspeng runt elva–tretton års ålder, ofta i samband med att barnet får Mobilt BankID vid tolv. Det är en svensk övergång som en rakt översatt norsk eller amerikansk app helt missar.

Småbarnsföräldrar är tålmodiga, men inte oändligt. De förlåter buggar första gången. Inte andra gången. Det har drivit oss att prioritera stabilitet före nya funktioner — och det är förmodligen huvudskälet till att appen i dag fungerar för tusentals familjer i Norden.

Vad är en rimlig veckopeng?

Den frågan kommer alltid, och det finns inget facit. Men som riktmärke brukar svenska familjer landa runt 20–25 kr i veckan för en 7-åring, 30–55 kr för en 10-åring, och vid tolv–tretton års ålder går många över till månadspeng på ungefär 240–400 kr i månaden. Siffrorna bygger på Swedbanks Veckopengsskolan och föräldraundersökningar från SEB och Länsförsäkringar — inte på vad någon borde ge, utan på vad svenska familjer faktiskt gör. Vill du gräva djupare har vi samlat allt i hur mycket veckopeng och månadspeng 2026.

Vad händer nu?

Vi är tusentals familjer i Norden. Det är mer än jag drömde om när jag öppnade Excel den där höstkvällen. Planen nu är att fortsätta göra appen bättre — inte större. Vi är försiktiga med vad vi lägger till. Vi vill att Veckopeng ska fortsätta vara något föräldrar litar på, inte en tillväxtmaskin.

Läser du det här och funderar på att bygga din egen idé — en sak vill jag säga: bygg den. Vänta inte på rätt tidpunkt, rätt teknik eller rätt investerare. Det är ingen som kommer och gör det åt dig. Och du lär dig mer av de tre veckor då du nästan ger upp än av alla kurser du skulle kunnat gå.

Vi bygger vidare. Har du en idé om vad vi borde göra härnäst, hör av dig till post@ukelonn.no. Vi läser allt.

Är du ny inför Veckopeng och vill komma igång? Ladda ner appen gratis i App Store eller på Google Play — och läs gärna mer om veckopeng och sysslor efter ålder.